Uteätande och utedrickande har vi sysslat med i det här landet sedan mdeletiden. Men kanske har det aldrig varit mer omfattande och varierat än vad det är idag? I den nya boken "Från Krog till krog; Svenskt uteätande under 700 år" går författarna Richard Tellström och Håkan Jönsson igenom mängder av uteätarställen, från medeltidens ölbodar och tavernor, till de många ölkrogarna med sitt stora utbud av både inhemskt och importerat öl och förstås all färdigmat som folk i städerna köpte med sig hem från gårkök, spiskvarter och traktörställen. Under 1800-talets mitt börjar ett nytt umgäng ta form när uteätarställen som kaféer och restaruanger tas in till Sverige. Då går de gamla källarna i graven som förklassiska serveringställen och i vår tids finns de bara kvar i några få restaurangnamn som Operakällaren eller Rådshuskällaren.

I samma tid börjar de omfattande serveringsrestriktioner på alkohol ta form, och de är något utmärker svenskens möjligheter till uteätande ända in i vår tid. När restriktionerna är som strängast i Sverige, på 1930- och 40-talet så finns det i Sverige ett serveringstilsltånd per 14.000 invåndare (idag är det drygt 700 personer per serveringstillstånd). Boken är den första som kronologiskt granskar restaungens utveckling under 700 år och sätter den i samband med tidsanda och männisskors ideal. I "Från Krog till krog" kan man läsa om den tid när Sverige harde statliga restauranger som erbjöd strippshow och när krogen blev ett generellt namn restaruangen, och när kvinnor började gå ut på restaurang utan manligt förkläde.